Ventilationsräknare – så räknar du ut luftflöde, ventilation och rätt kanaldiameter

Hur mycket ventilation behöver ett hus egentligen? Hur många liter luft per sekund behövs? Vad betyder 0,35 liter per sekund och kvadratmeter? Hur räknar man om liter per sekund till kubikmeter per timme? Och hur vet man om ventilationskanalen ska vara 100, 125 eller 160 millimeter? Det kan låta komplicerat, men grunderna går faktiskt att förstå och räkna på själv. I den här guiden går vi igenom hur ventilation i bostäder fungerar, hur du räknar fram ett ungefärligt luftbehov och hur luftflödet hänger ihop med kanaldiameter, lufthastighet och tryckfall. Guiden är framför allt tänkt för villor, fritidshus och andra bostäder. Beräkningarna är användbara för att förstå och göra en första bedömning av ett ventilationssystem, men en fullständig projektering måste även ta hänsyn till bland annat kanalernas längd, böjar, tryckfall, ljudnivå, ventilationsdon, filter, fläktkapacitet, fläktkurvor, injustering, brandskydd, isolering och kondensrisk.

Boverkets regler för ventilation i bostäder

Enligt Boverkets nuvarande regler ska ventilationssystem i bostäder dimensioneras för ett uteluftsflöde på minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea. Dessutom ska rum i bostäder dimensioneras för minst 4,0 liter uteluft per sekund och person. Det innebär att man måste ta hänsyn både till bostadens storlek och till hur många personer som vistas i de olika rummen. Sedan den 1 juli 2026 gäller Boverkets nya byggregler fullt ut för nya ärenden. Det är därför viktigt att vara försiktig med äldre ventilationsguider på internet som hänvisar till tidigare BBR-tabeller och presenterar gamla detaljvärden som om de fortfarande vore dagens generella krav.

Grundberäkning utifrån golvarea

Den enklaste grundberäkningen börjar med bostadens golvarea. Multiplicera golvarean i kvadratmeter med 0,35. Resultatet blir det minsta dimensionerande uteluftsflödet i liter per sekund utifrån golvarean. Om huset exempelvis är 150 kvadratmeter blir beräkningen 150 gånger 0,35, vilket ger 52,5 liter per sekund. Vill du istället veta samma luftflöde i kubikmeter per timme multiplicerar du antalet liter per sekund med 3,6. 52,5 liter per sekund motsvarar därför 189 kubikmeter per timme. Ett hus på 100 kvadratmeter ger på samma sätt 35 liter per sekund, vilket motsvarar 126 kubikmeter per timme. Ett hus på 125 kvadratmeter ger 43,75 liter per sekund, motsvarande cirka 157,5 kubikmeter per timme. Ett hus på 200 kvadratmeter ger 70 liter per sekund eller 252 kubikmeter per timme. Ett hus på 250 kvadratmeter ger 87,5 liter per sekund eller 315 kubikmeter per timme.

Personbelastning och luftflöde per person

Men detta är bara grundberäkningen. Du måste även ta hänsyn till hur många personer som använder rummen. Boverkets krav på minst 4 liter per sekund och person innebär att ett rum som används av en person behöver dimensioneras för minst 4 liter per sekund med hänsyn till personbelastningen. För två personer blir motsvarande värde 8 liter per sekund, för tre personer 12 liter per sekund och för fyra personer 16 liter per sekund. Detta är särskilt viktigt i sovrum eftersom människor kan vistas där under många timmar i sträck. Ett litet sovrum på 10 kvadratmeter som används av två personer kan alltså inte bedömas enbart efter rummets golvarea. Personbelastningen innebär att rummet behöver dimensioneras med hänsyn till minst 8 liter per sekund.

Sambandet mellan krav per kvadratmeter och per person

En vanlig fråga är vilket av värdena 0,35 liter per sekund och kvadratmeter och 4 liter per sekund och person som gäller. Svaret är att båda måste beaktas. Kravet på 0,35 liter per sekund och kvadratmeter säkerställer ett grundläggande luftflöde för bostaden som helhet, medan kravet på 4 liter per sekund och person ska säkerställa att rum där människor vistas inte får otillräcklig ventilation på grund av hög personbelastning. Att det totala minimiflödet för huset är uppfyllt betyder alltså inte automatiskt att varje rum har rätt ventilation. Luften måste också distribueras rätt i byggnaden.

Luftomsättning och rumsvolym

Du har kanske hört uttrycket att ungefär hälften av luften i en bostad ska bytas ut varje timme. Det motsvarar ungefär 0,5 luftomsättningar per timme och är ett vanligt sätt att beskriva ventilation. Folkhälsomyndighetens vägledning använder 0,5 rumsvolymer per timme som ett riktvärde för bostäder. Det går att se sambandet med regeln om 0,35 liter per sekund och kvadratmeter. Anta att en bostad är 100 kvadratmeter och har 2,5 meter i takhöjd. Luftvolymen blir då 250 kubikmeter. Ett flöde på 0,35 liter per sekund och kvadratmeter ger totalt 35 liter per sekund, vilket motsvarar 126 kubikmeter per timme. 126 delat med 250 ger ungefär 0,50 luftomsättningar per timme. Därför ligger dessa två sätt att beskriva ventilation ofta nära varandra i ett normalt hus. Däremot är golvarea och luftvolym inte samma sak. Ett hus med mycket hög takhöjd har större luftvolym utan att golvarean blir större.

Luftens väg genom bostaden

Ett fungerande ventilationssystem handlar inte bara om hur mycket luft som flyttas utan också om var luften kommer in och vart den tar vägen. Grundprincipen i bostäder är normalt att frisk uteluft tillförs rum där människor vistas under längre perioder, framför allt sovrum, vardagsrum och andra vistelserum. Luften ska sedan kunna röra sig genom bostaden mot rum där mer fukt, lukt och andra luftföroreningar uppstår, exempelvis badrum, WC och kök. Där förs luften ut ur bostaden. Man kan alltså förenklat tänka att luften ska röra sig från de renare rummen mot de mer föroreningsbelastade rummen.

För att detta ska fungera måste det finnas en väg för luften att röra sig mellan rummen. Om ett sovrum har tilluft men dörren är stängd måste luften fortfarande kunna lämna rummet, exempelvis genom en tillräcklig dörrspringa eller ett särskilt överluftsdon. Samma sak gäller ett badrum. Om en frånluftsfläkt försöker suga ut luft från badrummet men nästan ingen luft kan komma in i rummet skapas ett större undertryck och det verkliga luftflödet kan bli betydligt lägre än tänkt. Därför går det inte att betrakta en ventil eller fläkt isolerat. Man måste tänka på hela luftens väg genom huset.

Viktiga ventilationsbegrepp

Det finns flera ventilationsbegrepp som ofta blandas ihop. Uteluft är luft som tas direkt utifrån. Tilluft är den luft som tillförs ett rum. I ett FTX-system är tilluften vanligtvis filtrerad och tempererad uteluft. Frånluft är luft som tas ut ur ett rum, exempelvis från ett badrum. Avluft är den använda luft som slutligen lämnar byggnaden och blåses ut utomhus. Överluft är luft som rör sig från ett rum till ett annat, exempelvis från ett sovrum genom en dörrspringa till hallen. Att förstå skillnaden mellan dessa begrepp gör ventilation betydligt lättare att förstå.

Ventilationsbehov i sovrum

Hur mycket ventilation behöver då ett sovrum? Eftersom människor ofta vistas där under många timmar är personbelastningen viktig. Ett sovrum för en person behöver dimensioneras för minst 4 liter per sekund med hänsyn till personen. Ett sovrum för två personer behöver minst 8 liter per sekund och ett sovrum för tre personer minst 12 liter per sekund. Det är dock fortfarande viktigt att hela bostadens totala ventilationsbehov och luftfördelning fungerar tillsammans. Ett hus kan alltså ha rätt total luftmängd men ändå ha dålig ventilation i ett specifikt sovrum om för lite av luften faktiskt når dit.

Ventilationsbehov i badrum

Hur mycket ventilation behöver ett badrum? Här blir svaret mer komplicerat än vad många äldre guider antyder. På nätet finns fortfarande många tabeller som anger ett visst exakt luftflöde för alla badrum. Många av dessa siffror bygger på äldre svenska byggregler eller äldre dimensioneringspraxis. De nya byggreglerna använder i större utsträckning funktionskrav. Det viktiga är bland annat att ventilationssystemet kan föra bort fukt och föroreningar så att en acceptabel luftkvalitet upprätthålls. Det ska också finnas möjlighet till ökad luftväxling när behovet ökar, exempelvis när någon duschar. Man bör därför vara försiktig med påståenden som säger att varje badrum i Sverige alltid måste ha exakt samma luftflöde. Rätt dimensionering påverkas bland annat av rummets användning, fuktbelastning, möjlighet till forcering och hur hela ventilationssystemet är utformat.

Köksventilation och kolfilterfläktar

Köket behöver också särskild uppmärksamhet. Matlagning kan skapa fukt, lukt, fettpartiklar och andra luftföroreningar. Boverkets regler kräver att luftföroreningar från matlagning ska kunna tas om hand i anslutning till källan. Det innebär att köksventilation inte enbart bör förlita sig på att matos så småningom når ett frånluftsdon långt bort i huset. Samtidigt är en extremt kraftig köksfläkt inte automatiskt bättre. Om stora mängder luft sugs ut ur huset utan att motsvarande ersättningsluft kan komma in skapas ett kraftigare undertryck, vilket kan påverka resten av ventilationssystemet och byggnaden.

En återcirkulerande kolfilterfläkt ska inte förväxlas med riktig frånluftsventilation. En sådan fläkt tar luften från köket, låter den passera genom filter och blåser sedan tillbaka den till samma rum. Den transporterar alltså inte ut luften ur byggnaden. Kolfiltret kan hjälpa till att minska vissa lukter och fettpartiklar, men fukten från matlagningen stannar kvar i bostaden och måste hanteras av det vanliga ventilationssystemet.

Enheter: liter per sekund och kubikmeter per timme

Två enheter används väldigt ofta när man pratar om ventilation: liter per sekund och kubikmeter per timme. Omvandlingen mellan dem är enkel. En liter per sekund motsvarar 3,6 kubikmeter per timme. För att gå från liter per sekund till kubikmeter per timme multiplicerar du därför med 3,6. För att gå åt andra hållet dividerar du med 3,6. 20 liter per sekund motsvarar 72 kubikmeter per timme. 35 liter per sekund motsvarar 126 kubikmeter per timme. 50 liter per sekund motsvarar 180 kubikmeter per timme och 100 liter per sekund motsvarar 360 kubikmeter per timme.

Val av ventilationsrör och kanaldiameter

En annan mycket vanlig fråga är vilken dimension på ventilationsrör man behöver. Ska man välja 100, 125, 160 eller kanske 200 millimeter? Här finns en viktig sak att förstå. Ett ventilationsrör har inte ett enda bestämt maximalt luftflöde. Samma kanal kan transportera olika mängder luft. Skillnaden blir framför allt lufthastigheten och tryckförlusten. Ju mer luft som ska pressas genom samma kanalarea, desto högre blir lufthastigheten. Högre hastighet leder normalt även till större tryckfall och kan öka risken för ljudproblem.

Det grundläggande sambandet är att luftflödet är lika med kanalens tvärsnittsarea multiplicerad med lufthastigheten. För en rund kanal räknas tvärsnittsarean fram med formeln pi gånger diametern i kvadrat delat med fyra. Diametern måste då uttryckas i meter om du vill arbeta med SI-enheter. Det viktiga att förstå är att kanalarean ökar betydligt när diametern ökar. En kanal på 160 millimeter har därför mycket större area än en kanal på 100 millimeter, trots att diametern bara är 60 millimeter större.

Exempel på luftflöden i olika kanaldiametrar

För att göra sambandet mer konkret kan man räkna på några vanliga dimensioner. Ett runt rör med 100 millimeters diameter transporterar matematiskt ungefär 11,8 liter per sekund vid en lufthastighet på 1,5 meter per sekund, cirka 15,7 liter per sekund vid 2 meter per sekund, cirka 19,6 liter per sekund vid 2,5 meter per sekund och cirka 23,6 liter per sekund vid 3 meter per sekund. Ett rör på 125 millimeter transporterar ungefär 18,4 liter per sekund vid 1,5 meter per sekund, 24,5 liter per sekund vid 2 meter per sekund, 30,7 liter per sekund vid 2,5 meter per sekund och 36,8 liter per sekund vid 3 meter per sekund. Ett rör på 160 millimeter transporterar ungefär 30,2 liter per sekund vid 1,5 meter per sekund, 40,2 liter per sekund vid 2 meter per sekund, 50,3 liter per sekund vid 2,5 meter per sekund och 60,3 liter per sekund vid 3 meter per sekund. Ett rör på 200 millimeter transporterar ungefär 47,1 liter per sekund vid 1,5 meter per sekund, 62,8 liter per sekund vid 2 meter per sekund, 78,5 liter per sekund vid 2,5 meter per sekund och 94,2 liter per sekund vid 3 meter per sekund. Dessa värden är matematiska exempel och ska inte tolkas som rekommenderade maxflöden eller som gränsvärden. Det riktiga valet av kanaldiameter måste även ta hänsyn till tryckfall, ljudkrav och hela systemets konstruktion.

Lufthastighetens betydelse

Om du exempelvis behöver transportera 20 liter per sekund genom en kanal blir lufthastigheten i ett 100 millimeters rör ungefär 2,55 meter per sekund. I ett 125 millimeters rör blir den istället ungefär 1,63 meter per sekund. Båda kan alltså rent matematiskt transportera luftmängden, men den större kanalen ger betydligt lägre lufthastighet. Det påverkar bland annat tryckfallet, ljudnivån och hur hårt fläkten behöver arbeta.

Samma sak blir ännu tydligare vid större luftflöden. Om en huvudkanal ska transportera ungefär 50 liter per sekund blir lufthastigheten i en 125 millimeters kanal ungefär 4,1 meter per sekund. I en 160 millimeters kanal blir hastigheten ungefär 2,5 meter per sekund. Det betyder inte att 125 millimeter automatiskt är förbjudet, men det visar varför större huvudkanaler ofta används där flera mindre luftflöden har slagits samman.

Summering av luftflöden i huvudkanaler

När flera kanalgrenar möts måste deras luftflöden summeras. Om fyra grenar transporterar 8, 8, 12 och 15 liter per sekund måste huvudkanalen efter sammanfogningen transportera totalt 43 liter per sekund. Därför är det sällan logiskt att använda samma kanaldiameter överallt i ett större ventilationssystem. Längst ut vid enskilda rum kan luftflödet vara relativt litet, medan huvudkanaler närmare ventilationsaggregatet måste transportera den sammanlagda luftmängden från många rum.

Tryckfall, komponenter och fläktkurva

Det går inte heller att dimensionera ett ventilationssystem enbart genom att titta på lufthastigheten. Ett verkligt ventilationssystem består av mycket mer än raka rör. Luften måste passera böjar, T-stycken, övergångar, ventiler, don, spjäll, filter, ljuddämpare, värmeväxlare och andra komponenter. Varje komponent skapar ett motstånd som ger ett tryckfall. Ju större det totala motståndet är, desto större tryck måste fläkten kunna skapa för att fortfarande leverera rätt luftflöde. Därför är det inte säkert att en fläkt som marknadsförs med exempelvis 300 kubikmeter per timme faktiskt levererar 300 kubikmeter per timme när den kopplas till ett färdigt kanalsystem. Fläktens luftflöde måste alltid ses tillsammans med dess tryckkapacitet och fläktkurva.

Kanaldragningen spelar därför stor roll. Ett kort och relativt rakt system ger mindre motstånd än ett långt system med många böjar och riktningsförändringar. Två hus kan använda samma fläkt och samma kanaldiameter men ändå få olika verkliga luftflöden beroende på hur kanalerna är dragna. En genomtänkt kanaldragning kan därför både minska energianvändningen och göra ventilationssystemet tystare.

Exempel: villa på 140 kvadratmeter

Vi kan ta ett konkret exempel med en villa på 140 kvadratmeter där fem personer bor. Grundflödet utifrån golvarean blir 140 gånger 0,35, vilket ger 49 liter per sekund. Omräknat till kubikmeter per timme blir det 176,4 kubikmeter per timme. Anta sedan att huset har fyra sovrum. Ett sovrum används av två personer och de övriga tre används av en person vardera. Det första sovrummet behöver då dimensioneras med hänsyn till minst 8 liter per sekund för de två personerna. De övriga tre behöver minst 4 liter per sekund vardera. Sovrummen står alltså tillsammans för minst 20 liter per sekund utifrån personbelastningen. Men husets totala minimiflöde enligt golvarean är fortfarande 49 liter per sekund. Det resterande luftflödet måste fördelas så att hela bostaden får en fungerande ventilation. Det vore alltså fel att låta hela luftmängden hamna i ett enda rum och sedan påstå att huset är korrekt ventilerat.

Om samma hus har en punkt i systemet där hela flödet på ungefär 49 liter per sekund passerar genom samma huvudkanal blir skillnaden mellan kanaldiametrar tydlig. Med 125 millimeters kanaldiameter blir lufthastigheten ungefär 4 meter per sekund. Med 160 millimeter blir den ungefär 2,4 meter per sekund. Det visar varför huvudkanaler ofta behöver vara större än grenkanalerna till enskilda rum. Men även här måste tryckfall, ljudkrav, komponenter och ventilationsaggregat kontrolleras innan en slutlig dimension väljs.

Olika ventilationssystem: självdrag, mekanisk frånluft och FTX

Självdrag, mekanisk frånluft och FTX fungerar på olika sätt i praktiken. Ett självdragssystem saknar fläktar som håller ett bestämt luftflöde. Luftens rörelse påverkas istället bland annat av temperaturskillnaden mellan ute och inne, byggnadens höjd och vinden. Därför kan självdraget vara betydligt starkare under kalla vinterdagar och svagare under varma sommardagar när temperaturskillnaden mellan inne och ute är liten. Ett mekaniskt frånluftssystem använder en fläkt som aktivt suger ut luft, vanligtvis från badrum, kök och andra våtutrymmen. Ny luft måste samtidigt kunna komma in genom avsedda tillufts- eller uteluftsventiler. Ett FTX-system har både mekanisk tilluft och mekanisk frånluft samt en värmeväxlare som återvinner värme ur frånluften. I ett sådant system går det att styra och injustera luftflödena betydligt mer kontrollerat. Oavsett ventilationssystem gäller dock samma grundläggande fysik: den luft som lämnar byggnaden måste ersättas av luft som kommer in.

Täthet, fönsterbyte och friskluftsventiler

Det är därför ventilationen ibland försämras efter att man bytt fönster i ett äldre hus. Äldre fönster och konstruktioner kan vara betydligt otätare än moderna. En del av den luft som huset tidigare fick in kan därför ha kommit genom springor och otätheter. När moderna täta fönster installeras försvinner mycket av detta luftläckage. Frånluften kan fortfarande fungera, men ersättningsluften får plötsligt mycket svårare att komma in. Därför bör ventilationen alltid kontrolleras i samband med större tätning eller fönsterbyte i äldre hus.

Avsedda friskluftsventiler bör normalt inte stängas helt under vintern som en permanent lösning på dragproblem. Om frånluften fortsätter arbeta samtidigt som tilluften stängs kan huset istället börja suga in luft genom okontrollerade otätheter. Om en friskluftsventil orsakar kraftigt obehagligt kallras bör man istället undersöka ventilens placering, luftflödet, tryckförhållandena och hela ventilationssystemets funktion.

Tecken på dålig ventilation och mätning

Hur vet man då om ventilationen är dålig? Instängd luft, onormala lukter och återkommande kondens på insidan av fönster kan vara tecken på bristande luftomsättning. Även en tydlig skillnad i luftkvalitet mellan olika rum kan vara en varningssignal. Däremot går det inte att avgöra det verkliga luftflödet bara genom känsla. Ett papper som fastnar mot ett frånluftsdon visar att det finns ett sug, men det säger inte om flödet är 5, 10 eller 20 liter per sekund. Vill man veta det faktiska luftflödet måste det mätas med lämplig utrustning.

En koldioxidmätare kan vara användbar för att få en indikation på hur väl ett rum ventileras i förhållande till hur många människor som vistas där. Men det är ett vanligt missförstånd att exempelvis 1 000 ppm alltid skulle vara en generell svensk laggräns för bostäder. Så enkelt är det inte. Koldioxid kan vara en bra indikator, särskilt i rum med många personer, men den ersätter inte en riktig luftflödesmätning och säger heller inte allt om andra föroreningar i luften.

Undertryck, köksfläktar och radon

Om frånluften är betydligt större än tilluften skapas undertryck i huset. Ett visst tryckförhållande kan vara avsiktligt i ett korrekt projekterat system, men stora oavsiktliga tryckskillnader kan orsaka problem. Luft kan börja tas in från olämpliga delar av byggnaden och luftströmmar kan röra sig på sätt som inte var tänkta. Det är särskilt viktigt när en kraftig köksfläkt eller annan stor frånluftsfläkt används. Om exempelvis 100 liter luft per sekund försöker lämna huset måste ersättningsluft kunna komma in någonstans. Annars förändras trycket i byggnaden och hela ventilationssystemet påverkas.

Ventilation har även betydelse vid radonproblem, men mer ventilation är inte automatiskt hela lösningen. Ökad luftomsättning kan i vissa fall späda ut radonhalten i inomhusluften. Om radonet kommer från marken kan ett kraftigt undertryck däremot bidra till att mer radonhaltig markluft sugs in genom otätheter i byggnaden. Vid radonproblem bör därför radonhalten mätas och orsaken identifieras innan man bestämmer vilken åtgärd som är lämplig. Efter större förändringar av ventilationen är det klokt att göra en ny radonmätning för att se vilken effekt förändringen faktiskt fick.

Rätt mängd ventilation – varken för lite eller för mycket

Mer ventilation är heller inte automatiskt bättre. Om ett hus behöver ungefär 50 liter per sekund betyder det inte att 100 liter per sekund alltid är bättre. Onödigt stora luftflöden kan öka energianvändningen, fläktarbetet, bullret och risken för drag. För små luftflöden kan däremot ge sämre luftkvalitet och öka problemen med fukt och föroreningar. Målet med ett ventilationssystem är därför inte maximal ventilation utan rätt ventilation.

Dimensionering, injustering och underhåll

Man måste också komma ihåg att ventilationskanalerna bara är en del av systemet. Luftmängden måste vara rätt, luften måste fördelas rätt, kanalerna måste dimensioneras korrekt, fläkten måste klara systemets tryckmotstånd och ventilationsdonen måste fungera vid de avsedda luftflödena. Därefter måste systemet injusteras. Ventilationsinstallationer behöver även vara möjliga att kontrollera och rengöra, eftersom smutsiga kanaler, filter och komponenter kan försämra systemets funktion och samtidigt öka fläktarnas energianvändning.

Dimensionering och injustering är två olika saker. Dimensioneringen görs när man bestämmer hur systemet ska byggas, exempelvis vilka luftflöden som krävs, vilka kanaldiametrar som behövs och vilken fläkt eller vilket ventilationsaggregat som ska användas. Injusteringen görs när installationen finns på plats. Då mäter man luftflödena vid de olika donen och justerar systemet så att rätt mängd luft faktiskt kommer till och lämnar respektive rum. Det går alltså att använda rätt kanaldiameter och ändå få ett dåligt ventilationssystem om installationen inte har injusterats korrekt.

Så gör du en enkel första ventilationsberäkning

Om du vill göra en enkel första beräkning av ventilationen i din bostad kan du alltså börja med golvarean. Multiplicera bostadens golvarea med 0,35 för att få grundflödet i liter per sekund. Multiplicera sedan resultatet med 3,6 om du vill ha kubikmeter per timme. Kontrollera därefter varje rum utifrån hur många personer som vistas där och räkna minst 4 liter per sekund och person. Fundera sedan på luftens väg genom huset. Frisk luft ska nå de rum där människor vistas och kunna röra sig vidare mot de rum där luften förs ut. När flera kanalgrenar går ihop måste luftflödena summeras. När du känner till luftflödet kan du börja bedöma kanaldiametern och vilken lufthastighet den ger. Därefter måste du fortfarande ta hänsyn till kanalernas längd, tryckfall, böjar, don, ljud, filter och fläktkapacitet. Slutligen måste det färdiga systemet mätas och injusteras.

Sammanfattning: från luftbehov till fungerande system

Det viktigaste du kan ta med dig från hela denna guide är därför att man aldrig bör börja med frågan vilken kanaldiameter man ska använda. Börja istället med frågan hur mycket luft bostaden och de enskilda rummen behöver. För en bostad börjar grundberäkningen med 0,35 liter per sekund multiplicerat med golvarean och därefter kontrolleras minst 4 liter per sekund och person i de rum där människor vistas. När luftflödet är känt kan kanalerna dimensioneras. Därefter behöver även lufthastighet, tryckfall, ljud, kanaldragning, fläktkapacitet och injustering fungera tillsammans. Det är först när luftmängden, luftens väg genom huset, kanalernas dimensioner, fläkten och injusteringen fungerar som en helhet som man har ett ventilationssystem som faktiskt fungerar som det är tänkt.

Senast faktagranskad: september 2026.